En weekend i Göteborg.

Igår eftermiddag anlände jag till Göteborg där jag kommer spendera de närmaste dagarna, – ljuvliga semester som kommer med så mycket underbart!. Jag ska strosa på Göteborgs gator, springa längs avenyn under de tidiga timmarna, äta massa god mat, leka av mig på Liseberg och se Bruce Springsteen. Allt det här med fantastiskt bra sällskap. Vilken weekend det kommer bli!

Ni som bor i Göteborg, kom gärna med restaurangtips! Några är redan inbokade, men det är alltid bra med flera alternativ. Kanske du besitter någon härlig löprunda jag inte får missa också? Berätta! 

Dessa dagar kommer också innebära datafri tid men ni hittar mig på Instagram, Mimmi44. Där det med all säkerhet kommer uppdateras mer flitigt. Häng med vetja!

Jag2

/ M A R I

15 km trail i Sundsvall.

Igår skrev jag lite om mina tankar kring hur känslan är inför Fjällmaraton och idag vänder jag blickarna emot ett 15 km långt trailpass här i Sundsvall. Grym uppladdning inför Sälen skulle jag vilja säga att det var! Det finns hopp och känslan är helt klart densamma som jag skrev om igår, att jag kommer klara det!

Över till löppasset…  Först och främst, Sundsvall besitter otroligt många fina ställen att springa på (bra att veta om ni är på besök), minst sagt om man vill springa i skog. I Söndags tog jag med mig sällskap och åkte upp till Södra Berget, därifrån vi startade. Ett långpass hade planerats och jag ska erkänna att jag var lite pirrig innan, det var alltså riktigt länge sedan jag sprang så pass långt i skog. Men hej så bra det gick….

Södra Berget – Fågelberget – Sidsjön – LV5 – Södra Berget. En fantastisk runda som fick mig att inse, att jag springer alldeles för lite i skogen. Gud så underbart det var. Det här måste det bli ändring på. Efter nästan 7 km kom vi till Fågelberget där vi vilade en kort stund, njöt av utsikten, drack vatten och delade på en banan. Sedan bar det av utför i nästan 5 km, över myr, spångar, snåriga skogspartier och småhala stenar. Löpningen fortsatte och solen värmde oss hela tiden från klarblå himmel, allt kändes toppen! Kroppen var verkligen med mig. Vilken dag. Vid 12 km började kroppen, framför allt undersidan på mina fötter märkas av. Men jag pinnande på. Med draghjälp gick det bra. När parkeringen där bilen väntade närmade sig log jag nog bredare än jag på länge gjort, vilken känsla! Och så bra kroppen kändes. Jag gjorde det och jag vill göra det igen…och igen…och igen…

thumbnail_IMG_9528

Tyvärr lämnades mobilen kvar hemma och det ångrar jag så här i efterhand, för jag hade så väldigt gärna velat visa er. Men nästa gång, då ska den med. Sådant här måste förevigas…

Sedan i söndags har kroppen vilat, sånär som på en lugn 5 km-runda i måndags men annars har jag återhämtat mig. Vilket har behövts. Men idag väntar återigen ett pass, får se vad det kan tänkas bli! Göteborg är staden det kommer springas i i alla fall..

/ M A R I

Lite tankar inför fjällmaraton i Sälen.

Fjäll(halv)maraton i Sälen är nära nu, faktiskt bara 38 dagar kvar! Vad hände där liksom? Det var ju alldeles nyligen mars, då vi tjejer bestämde oss för att boka och åka iväg tillsammans. Otroligt roligt ska det bli, jag är spänd av förväntan! Både inför hur löpningen kommer bli men också av att äntligen få träffa tjejerna.

Men hur går det med träningen inför vad som komma skall? Det har nu i flera veckor varit den stora frågan…kommer jag ens mäkta med att springa 21 km uppe på fjället? Jag är ju trots allt ingen fullfjädrad traillöpare, men vet ni, jag har redan gått in med den inställningen att jag kommer klara det, trots att jag inte alls har sprungit mycket trail sedan anmälan gjordes.

Men jag tror så här, löpningen, den har jag. Den finns i kroppen. Sedan är det självklart att trail tar mer på kroppen än vad löpning längs vägar gör, som jag sju av tio gånger springer. Men med lite jävlar anamma, som jag besitter en hel del av, ytterligare några längre distanspass (gärna i skogen) och annan förebyggande träning och tjejerna som sällskap kommer det här gå jättebra. Jag bara vet det! Eller hur? Om annars, då får jag njuta av allt runt omkring… 27 augusti, jag är redo!

Malin, Ida, Susanne, Linnea och Jenny. Hur känns det för er?

IMG_7587

/ M A R I

Sådana kvällar man aldrig glömmer.

En av mina bästa vänner fyllde 30 år för inte så länge sedan, men då hon inte hade tänkt fira det på något vis, mer än med sin familj fick vi vänner styra upp allt. Att fylla 30 år, det måste firas. Ordentligt. Vi överraskade henne med en helkväll tillsammans med oss tjejer. Efter noga planering kidnappade vi henne och startade kvällen här hos mig, med bubbel, jordgubbar och paket.

Kvällen fortsatte inne på stan med middag (se bilden nedan. Jag åt känguru, något helt nytt men så himla gott) och fortsatte till sent in på småtimmarna. För vissa av oss. Jag själv skulle upp och iväg till jobbet, så jag var tvungen att avvika lite tidigare.

Men det är det här som är livet. Balansen ni vet som vi alla pratar så himla mycket om. Otroligt viktigt! Sådana här stunder glömmer en aldrig. Tack för att ni finns! ♥

Carro30 Fest Kängurur 30Carro

/ M A R I