Fjällmaraton Sälen - Helgens summering.

Jaha! Vart börjar jag? Den här helgen kommer aldrig på ett rättvist sätt kunna summeras med enbart ord, den kräver nästan att man upplevt den. Men jag ska försöka summera den, för just precis, det här är en summering. Ingen race rapport. Den kommer imorgon, jag måste smälta allt ytterligare en dag..

Vid 16-tiden i fredags anlände jag till Sälen, Lindvallen. Efter nästa sju timmars resa och trots det var jag först på plats, sisådär en timme innan Ida, Malin och Linnea knackade på dörren till vår gemensamma lägenhet vi hyrt på Ski Lodge. Fyra tjejer som aldrig har träffats men ändå har koll på varandra har som ni förstår, otroligt mycket att prata om. Som vi pratade. Om allt mellan himmel och jord. Efter en stund när våra magar skrek efter mat begav vi oss till ICA och inhandlade allt vad helgens ha-begär skulle behöva. Pasta carbonara skulle i alla fall bli fredagens uppladdning inför lördagens lopp. Strax innan maten var klar anlände Jenny och Susanne också. Nu var vi alla på plats. Alla vi bloggande tjejer som sedan i mars laddat och peppat varandra inför detta.

MalinIdaLinneaMat Mat1

Kvällen fortlöpte. Carbonaran la sig fint i magen och därtill fick också lite godis och chips plats. Bästa uppladdningen alla gånger! Klockan närmade sig sovdags.. Efter någon timme med enbart löparsnack (jäklar så härligt det är att inte tjata hål i huvudet med allt träningssnack) där vi gick igenom banan och vad som kunde vänta oss dagen efter slocknade vi alla väldigt gott. Men givetvis en aningens nervösa.

6.30 ringde alarmet! En nervositet som nästan alla kunde ta på låg tät över hela Lindvallen, framför allt i lägenhet 406 där vi bodde. En rejäl frukost dukades fram och den intogs med lugn, men med lite tvång. Äta när kroppen skriker av nervositet är inte det optimala. Men personligen kände jag mig väldigt lugn. Jag hade redan innan bestämt att jag inte skulle göra en sådan stor grej av det här, jag ville genomföra det utan att lida och tycka det var förjäkla jobbigt. Jag ville ta det lugnt och njuta av det som lördagen bjöd på. I efterhand: Som jag har njutit!

Vi småpratade, peppade varandra, bytte om, velade några gånger över vilka kläder som skulle på. Vädergudarna bjöd på solsken men en himla blåst. För mig blev det långa kompressionstights, en t-shirt och en buff på huvudet. Strax innan starten stod vi alla samlade, långt fram i startfållan och tystnaden var ett faktum. Ingen sa något. Det var bara speakern som hördes när han räknade ner..5 4 3 2 1 PANG!…

groupiestartenEfter 2 timmar och 46 minuter var jag i mål. Mer än så får ni inte veta. Jag håller på race rapporten till imorgon. När vi alla var i mål firade vi med champagne och en hel del snack om hur jäkla underbar dagen varit. Vilket lopp. Vilken känsla. Vilket gäng. Vilken succé… 

champagne

Våra möra ben fick vila en stund innan en sen lunch intogs på Olearys. Burgaren jag beställde var just där och då bland det absolut godaste jag någonsin ätit. Jag ville bara skrika rakt ut. Av glädje.

Mat2image120

Jag, Ida och Malin hade denna kvällen också bokat in oss på banketten. Middag, underhållning och utlottning av finfina priser. Ska jag erkänna så var jag nog inte riktigt på plats. Inte Ida och Malin heller som jag förstått det efteråt. Fysiskt sätt var jag där men inte psykiskt. Jag var fast i min egna lyckobubbla som jag fortfarande faktiskt dansar runt i. Maten och efterrätten slank ner men sedan ville jag nog bara lägga mig. Kroppen ville sova men jag ville jubla!

Lamporna i lägenheten släcktes strax efter 22-tiden. Vi sa inte speciellt många ord. Alla var uppslukade av känslorna. Alla dansade runt i lördagens underbara lyckorus..

Söndagen startade vid 7.30 tiden. På stela en stapplade vi alla till frukostbordet. Åt också denna morgonen en rejäl frukost, som smakade helt fantastiskt. Vi pratade ännu mer löpning. Om lördagen, om loppet, om känslorna och allt annat som hade med lördagen att göra. Vilket liksom var huvudämnet hela helgen.

Vi packade ihop. Knöt ihop helgen med ett stort kramkalas och med orden ”VI SES SNART IGEN”.

Sex bloggande tjejer. Från ett samtal på facebook, till ett halvmaraton i fjällen, till lycka, till ny vänskap, till skratt och till nya framtida gemensamma äventyr. Vilken succé det blev. FAN vad glad jag är! Punkt.

Nu är jag åter på hemmaplan, åter på jobbet, åter till vardagen men med en helg jag alltid kommer se tillbaka på. Tack tjejer! 

/ M A R I

Dagen är här.

Klockan är strax innan 08 och frukosten är sedan en stund intagen. Jag sitter påklädd och klar och laddar det sista innan vi ska traska ner till startfållan. Starten går klockan 09. Ni är väl med och hejar på mig idag? Jag utlovar dessutom livebilder från fjället på min instagram..

Vädergudarna bjuder på solsken med kraftiga vindbyar idag. Jag håller tummarna att vinden lägger sig som en hjälpande hand i ryggen. Annars stundar säkert några finfina timmar på fjället.

Hur känns det då? – Jo! Jag är nervös. Men det är väl ändå så det ska vara. Eller hur? Men nu, nu kör vi. Hörs sen….

image

/ M A R I

Då bär det av till Sälen.

Det är inte för att överdriva jag skriver att jag är en aningens nervös. Konstigt vore annars kanske. Vad vet jag (?). Jag ska springa 21 km fjällöpning i Sälen med cirka 640 höjdmeter, vilket jag aldrig gjort tidigare. Distansen har jag sprungit, men det var runt Kungsholmen i Stockholm och där var höjdmetern typ lika med noll. Ni fattar. Ännu en sak, jag ska dessutom på denna resan träffa fem supertuffa tjejer som jag aldrig någonsin träffat. Vi ska bo, äta och allt annat ni vet man gör när man är under samma tak en hel helg. Nervös över det är jag inte, inte det minsta, jag har rätt bra koll på dom ändå! Men ja ni fattar, själva grejen liksom. Jag tror dock att helgen kommer bli finfin och en sådan som kommer stoppas in i minnesbanken..

Löpningen då? Jag är inte ute efter någon supertid, jag vill njuta, ta mig runt och komma i mål med en bra känsla. Ingen hets. Det är första gången jag springer något liknande och det vore dumt att förstöra allt med någon slags press. Rätt klokt tror jag!

Just här och nu sitter jag bakåtlutad på tåget, känner mig lugn och avslappnad. Första bytet sker i Gävle och destination Sälen når jag vid 16-tiden. Dagen består av resa, middag med tjejerna och bara en massa vila. På ryktesvägar har jag hört talas om en kväll med chips och annat gott också. Kan bli riktigt bra! Hoppas ni också har det lika fint.

Datorn kommer att följa med, så uppdateringar kommer ske under resan. Vi alla har nog massor att berätta. Ni hänger väl med? Vill ni följa med oss lite mer intimt kikar ni in på min Instagram, Mimmi44 heter jag där.

13516157_1067807833288771_8352331671150503003_n 13502023_1067807839955437_5660069253847900727_nBilderna är lånade från Fjällmaratons facebooksida. 

/ M A R I

Alternativ träning.

Alltså! Att lyda order om att ge kroppen alternativ träning istället för löpning är inte det enklaste ska jag meddela er om. Det jag helst av allt vill, är ju just att springa! Ni anar inte. Men jag har lovat mig själv att inte springa alls den här veckan, bara alternativ träning, som ska få mig att bli görsugen att springa på lördag istället. Frågan är bara hur mycket mer sugen än så här jag kan bli…

Men i alla fall, alternativ träning var det:
I tisdags mötte jag upp Emma, rätt sent för att vara på en vardag när det gäller mig. Men det funkade det också, för vi serverades en hejdundrandes fin solnedgång och härlig kväll här i Sundsvall. Kära härliga augusti. I rask takt promenerade vi iväg, tog sikte på trapporna vid Norra Berget (som jag har nämnt förut här i bloggen). Klappade varandra på axeln och satte igång. Hundratals trappsteg uppåt, ni anar inte hur galet det är! Ska försöka ordna en film nästa gång jag är där. Tre gånger uppför och sedan hade gärna någon fått skjutsa mig hem. Men nejdå! Hemåt blev det och sjukt nöjda var vi. En härlig alternativ träning som faktiskt har lämnat spår i rumpmusklerna..

Sundsvall Sundsvall1

Igår däremot, då mötte jag upp ena syrran. Ja ni hör ju, den där alternativa träningen har inneburit att jag har behövt sällskap. Urtrevligt det också såklart. Vi styrde bilen mot Bergsåker, till nya ställen där jag inte alls varit och promenerat/sprungit förut. Lustigt det där att en kan missa så otroligt fina platser trots att en är uppvuxen i staden. Vi fick dock avnjuta en mulen kväll med inslag av regn tillsammans men bra blev det. 1 timmes rask promenad och kvalitetstid med syrran, det är grejer det!

bild collage

Idag torsdag är det vila som gäller. Men mycket annat väntar. Väskan inför Sälen ska packas, stretch ska genomföras och sedan ska ett x antal timmars sömn inkasseras, för nu gäller det att återhämta sig ordentligt. Klockan 08 imorgon går tåget!

/ M A R I